AuAg fonder uppdaterar om inflationen.
Under juli månad fortsatte centralbankerna att höja räntorna i en strävan att bekämpa inflationen. Denna åtgärd har medfört att inflationen börjar minska. Både centralbanker och media har betonat denna ”framgång” och strävar efter att snabbt nå det mål om en inflation på cirka 2%.
Detta inflationsbekämpande arbete och dess framtida konsekvenser kan mycket väl komma att bli en betydande ekonomisk händelse under 20-talet.
Centralbanker anser att de har kontroll över inflationen genom sina räntehöjningar, då den nu är på nedåtgående. Trots detta har de misslyckats med att kommunicera att konsumentprisindex (KPI/CPI) fortfarande ökar, även om inflationen minskar.
KPI låg vid 2023-06-30 på 405,49, jämfört med 341,32 för två år sedan när inflationen började öka (+18,80%). Sedan början av året har inflationen minskat, men KPI har ändå ökat från 391,50 till 405,49 (+3,57% under 6 månader).
Riksbanken har som mål att sänka inflationen till 2%. Men frågan är om målet inte borde vara att återgå till KPI-nivån från två år sedan när inflationen började öka. Med det nuvarande målet kommer den 20-procentiga prisökningen att vara bestående och successivt öka med 2% per år.
Inflation uppstår i huvudsak när mängden pengar ökar snabbare än tillväxten av världsekonomin. Centralbanker ökar mängden pengar, som sedan affärsbanker lånar ut flera gånger om (vilket resulterar i att endast en tiondel av summan finns i verkliga pengar). Prisinflation påverkas av hur ofta pengar cirkulerar.
Det nuvarande monetära systemet är skuldbaserat och har vuxit till över 3000 biljoner kronor i skulder, mer än dubbelt så mycket som vid finanskrisen 2008.
Inflationen har fördröjts på grund av den låga omsättningen av pengar. Nu minskar mängden pengar något på grund av högre räntor, amorteringar och kvantitativa åtstramningar. Innan detta skedde ökade pengarömsättningen, vilket accelererade prisinflationen.
Höga skuldnivåer och höga räntor har en deflatorisk effekt genom att begränsa konsumtionsutrymmet. Det är oklart om den stigande inflationen kommer från ökad konsumtion eller om det beror på att centralbankerna har tryckt så mycket pengar att varje pengaenhet har minskat i värde.
Faktorer som förväntas göra det utmanande för centralbanker att långsiktigt sänka inflationen inkluderar de-globalisering, ökad närproduktion, vändningen av den långa trenden med billig arbetskraft, ökad konkurrens från en växande medelklass i Kina och Indien samt statliga budgetunderskott för att stimulera ekonomin.
Dessutom förväntas centralbankerna snabbt vända och sänka räntorna igen om det finansiella systemet inte klarar av bördan från höga priser och skulder. Deras ”nya verktyg” som nollränta och obligationsköp förväntas återigen användas, vilket kan driva på inflationen.
- Nu hoppar AstraZeneca på tåget med piller mot fetma och övervikt
- Sydbank är imponerade av data från Novo Nordisks Select studie
- Investeringar 2024: Kommer ”motionspiller” bli nästa stora grej?
- Investeringar 2024: En alternativ utdelningsportfölj för 2024 och framåt
- Novo Nordisk är nu världens 14:e mest värdefulla bolag
Lämna ett svar